Fastigheten

Historik

Norrtullsgatan är Drottninggatans förlängning och Stockholms historiska utfart mot Hagaparken och Uppsala. August Strindberg bodde vid gatan under sin uppväxt. I Tjänstekvinnans son skriver han om den som "en trädplanterad aveny" som "bönder och mjölkbud beforo mest då de skulle in och ut från Hötorget". Han skriver vidare att "likvagnarna som släpade ut till Nya kyrkogården, slädpartier på Brunnsviken och ungherrar som åkte till Norrbacka eller Stallmästargården voro därnest de mest synliga trafikanterna".

Tomten vid Norrtullsgatan 47 har varit bebyggd under flera hundra år. Föregångaren till den nuvarande fastigheten var en envånings 1700-talsgård med stall och bageri. Grannfastigheten, Borgerskapets Enkehus, ligger på den plats där krogen Tre liljor låg. Den har besjungits av Carl Michael Bellman i Fredmans Epistlar N:o 44.

Den nuvarande 47:an byggdes 1908-1909 i tidstypisk jugendstil.

Bostadsrättsföreningen Norra Vasa bildades 1986. Året därpå övertog medlemmarna huset från Televerket, som i husets bottenvåning drev Sveriges första automatiska telefonstation 1924-1985. Telefonstationen kallades Norra Vasa och har lånat sitt namn åt föreningen.

Bilder

1. Utsnitt från Tilleai karta, 1733. Norrtullsgatan var länge den enda riktiga gatan i den här delen av staden. Omgivningarna behöll en lantlig prägel med krogar, trädgårdar och tobaksodlingar långt in på 1800-talet. Norrtullsgatan syns nedanför "Bongs egor" på kartan. Hörnet Norrtullsgatan/Karlbergsvägen är markerad "Carlbergs grind". Observera att norr är till höger. Bild: Stockholms stadsarkiv

2. Norrtullsgatan 47 (dåvarande 23). I teckningen från sekelskiftet 1900 syns föregångaren till dagens fastighet. Huset inrymde vid den tiden ett bageri (konturerna av en kringelskylt syns vagt över dörren). Under 1700- och 1800-talen drevs värdshus i bygnaden. Altona och Monbijou var några av namnen som användes på rörelsen. Huset till vänster, Borgerskapets Enkehus, står fortfarande kvar men är påbyggt med en våning. Gjutjärnsstaketet mot gatan är också bevarat. Bild: Grönstedt (1918).

3. Innan fastigheten styckades och dagens gatunät lades ut i området i slutet av 1800-talet ingick en stor trädgård, som i väster sträckte sig till nuvarande Västmannagatan och i norr till dagens Vanadisvägen. På teckningen är denna trädgård avbildad från norr. Byggnaden till vänster är baksidan av fastighetens gamla huvudbyggnad. Den nuvarande infarten till Enkehusparken markerade gräns mellan de gamla kvarteren Trumpetaren och Rundelen. Bild: Selander (1920).

4. Bagare Lars Hellström. Familjen Hellström var det gamla husets sista ägare. De bodde och drev sin bagerirörelse här från 1884 till 1906, då huset revs. Bild: Privat ägo.

5. Gatufasaden till den nuvarande fastigheten. Fotografiet är taget på 1920-talet. Grannfastigheten till höger, där Norrtullshallen ligger idag, var ett av de tidigaste och mest påkostade hyreshusen i området. Det revs på 1970-talet. Jämför med den äldre bilden ovan. Bild: Tahvainen (1986).

Källor och litteratur

Läs mer om Norrtullsgatans och fastighetens historia:

Flodmark, Johan: Norra Tivoli - ett bidrag till Norrtullsgatans krönika. Samfundet S:t Eriks årsbok 1913. Stockholm 1913.

Grönstedt, Johan och Grönwall, C A: Stockholms källare, schweizerier och utvärdshus de senaste femtio åren 1866-1916. Stockholm 1916.

Hjertberg, Johan: "Store wägen till norra tullen" - nedslag i Norrtullsgatans historia. B-uppsats. Karlstads universitet, Samhällsvetenskapliga institutionen, Historiska avdelningen 2005. Uppsatsen består av en översikt av områdets tidiga historia samt en detaljerad undersökning av Kv Heimdall 1 (Brf Norra Vasa). I kapitlet Värdshuset Altona? ingår en komplett ägarlängd för fastigheten, alltifrån tomtens uppmåtning 1695, då krögaren Nils Krake etablerade sig här, till bildandet av Brf Norra Vasa. I uppsatsen ingår även en förteckning från 1909 över de första hyresgästerna i dagens fastighet, samt käll- och litteraturhänvisningar. Uppsatsen finns bland annat i Stockholms stadsarkiv och den kan beställas fram via hemsidan: www.ssa.stockholm.se.

Macao, Carla: Stadens gräns. Norrtulls och Norra stations utveckling och gestaltning. B-uppsats. Stockholms universitet, Konstvetenskapliga institutionen 1998. Uppsatsen finns bland annat i Stockholms stadsmuseum och kan beställas fram via hemsidan: www.stadsmuseum.stockholm.se.

Nordvästra Vasastaden. Byggnadsinventering. Stockholms stadsmuseum 1988.

Selander, Nils och Edvard: Två gamla stockholmares anteckniningar. Stockholm 1920.

Stockholms stads brandförsäkringskontors arkiv: www.brandkontoret.se. På brandkontorets hemsida finns bland annat försäkringsbrev, ritningar och verifikationer för fastigheten från 17- och 1800-talen tillgängliga.

Tahvainen, K V: Stockholm 33 00 00 - Norra Vasa telefonstation 1924- 1985. Stockholm 1986.